Det gamla kära ordspråket som i ett försök att kvantitativt uttrycka den literära ekvivalensmängden i en visuell representation gör sig påmint.
Som ett komplement till Johannas förnämliga reflektioner kommer här det ni alla (nåja, David iallafall) har väntat på. Fotobloggen från andra sidan jorden. Dess främsta uppgift är naturligtvis att hålla er uppdaterade med hur det ser ut och hur vi ser ut och hur andra ser ut. Att det dessutom ger effekten att jag måste köpa en suveränt finfin alldeles sprillans ny superdupertelefon med jättebra kamera i är bara en bieffekt. En slags följd av att mina läsare kräver högkvalitativa bilder i kombination med att min Nikon visserligen är mycket bra, men ack så logistiskt krävande.
Trofast,
Hnkeri
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Alltså, det där med foton sa jag mest för att vara artig.
Du? Artig? Ja, jag antar att någon gång ska vara den första.
Det handlar mer om vem man är artig mot. I ditt fall har det hänt en gång tidigare, när jag hösten 2000 frågade om du ville ha mer kaffe. Det krävs en enorm emotionell stabilitet för att gå emot sina instinkter så mycket, och det tar år att ladda för det.
Ah, jag minns det tyvärr som vore det igår. Jag får fortfarande kväljningar när jag tänker på smaken av det kaffet. Hur det ens är möjligt för någon att behandla en gudagåva som kaffebönan på detta vis övergår mitt förstånd.
Skicka en kommentar